pieces of a broken heart
Åkte till Frövi runt sju, mamma skulle hjälpa mig med några papper till A-kassan. Men självklart var jag sämst i världen och lyckades glömma papprena hemma. Så jävla typiskt mig. Så det fick bli en kopp tea och lite mys istället. Får ta mig hemåt i helgen igen och fixa allt då istället. Wöh. Ska även se till att hälsa på mormor och morfar då, var ett tag sen nu.
Älskade, fina mormor. Vi tar en dag i taget och kämpar tillsammans. Jag håller tummarna och hoppas för allt i världen att du blir frisk snart. För du är värd så mycket bättre än denna hemska sjukdom. För ett år och åtta månader sedan sa dom att du var frisk. Det var underbart att se dig så glad. Men så började allt om igen. Nu gör det bara ont i mig så fort jag tänker på hur mycket cellgifterna skadar dig. Det är inte din tur att gå än. Det finns så mycket kvar i livet för dig. Du betyder så otroligt mycket för mig. Jag älskar dig.
Kommentarer
Trackback
