Mamma ramlade in i mitt rum runt halv sju imorse.
Och ja, hon ramlade verkligen in. Vet inte vad hon gjorde,
men hjärtinfarkt fick jag i alla fall. Hon skulle iväg och jobba,
så jag fick snällt gå upp mitt i natten, släpa mig ner för trappen,
sjunga "ja, må han leva" för pappa, oja mig över fina presenter
och sen fick jag återvända till sängen. Tack och lov.

Vaknade igen runt tolv och när jag gick ner till köket
så stod pappa där med världens flin, pekade på massa
ingredienser på bordet och sa att jag skulle baka.
Eh, no way. Jag kan inte baka. Jag borde inte ens få vistas i köket.
Men jag hade inget val. Gah.
Stod och kikade på receptet ett bra tag, fattade hälften, och sen drog jag igång.
Haha. Värsta morgonen på länge!
Själva bakandet blev en katastrof. Som väntat.
Men efter många om och men så blev chokladrutorna helt okej. Framsteg!

Nu på kvällen har vi, familjen mellanmjölk, kollat melodifestivalen,
ätit kebab, skrattat åt någon komedi, ätit chips och sovit på soffan.
Hejdå!