schas ove, schaaaas

tuna-töntarna släpper nytt album i april, sen drar dom ut på turné.

lycka.

jag är bugg, men liten är mysig. saknar min bebis

Det går framåt, sakta med säkert. Ibland hamnar man i svackor, ligger ner ett tag, sedan reser man sig och vandrar vidare. Ibland behöver man hjälp under vägen, någon som finns vid ens sida och håller ens hand. Någon som är bra, någon att ventilera hos. En egen Dr. Phil. Jag svamlar, men kan nog erkänna att jag är ganska lycklig, väldigt glad iallafall, idag.

Bara att få höra små saker, läsa fina ord, det får mig att må bra. Du får mig att må bra.

Håret är bugg. Brukar aldrig bli som jag vill, men vad gör väl det. Har gått från superblond, till ljusbrun, till mörkbrun, till ljusbrun med blonda slingor, till gulblond, till superblond och nu är det lite mörkare blond igen. Oppa.

Livet är orättvist. Men det visste nog de flesta redan. Funderar ibland på varför saker och ting är som det är. Karma verkar inte existera i alla fall. Varför ska en fin och bra människa behöva lida när andra människor som njuter av att orsaka smärta får vara friska och må bra? Det är inte rättvist, inte rättvist någonstans.

Jag har länge haft turen att döden har undvikit min familj, släkt samt nära och kära. Så när beskedet kom visste jag inte riktigt hur jag skulle reagera. Tankar, känslor. Hur gör man?

Vila i frid.

don't forget me

Ditt snack och svartsjuka beteende påverkar inte min dag, lilla pojke.

Är Hedwig ren? Nej. Har jag fixat matlåda? Nej. Har jag gjort någonting alls nu under kvällen? Nej.
Kass, sämst och allt möjligt. Somnade på soffan. Så nu har jag nackspärr och är på dåligt humör.

Ett litet ljus i mörkret är att jag inte behövde åka till Arboga och hämta mamma. Hade antagligen åkt in i en gran, smått halt ute. Och så får rallybilen bo hos mig tills på lördag, älskar att jag får vara lat några dagar.

Tack och hejs

Örebro i måndags med A. Hittade nog de flesta julklapparna, kanske till och med är klar? Inte helt säker, lönen på kontot gör mig ganska givmild..

Igår blev det jobb med Awesome Dude sen lite mys på kvällen.
Idag läär jag städa Hedwig, får anfall av att vara hemma. Så dans med dammisen och ett berg med disk. Woop.

Sen ska jag nog säga tack och hej till bloggen på heltid. Den är tråkig, jag är tråkig. Kult

Men hur svår är inte den? Tänkte tillbaka på några av mina ex. En mexican, en riktig toffel, en hobbynazist, en pappa betalar. Och alla har haft helt olika utseenden. Så egentligen vet jag inte vilken typ av kille jag faller för. Hm.

Men skulle någon komma fram och säga "Gratulerar, du ska få skapa din egna pojkvän". Ja, då skulle han först och främst vara lång. Jag är ju ynka 162 cm över marken så tycker det är skitmysigt med en lång kille. Sen skulle han ha mörkt, spretigt hår. Alltså, inte partille-frilla, utan mer busigt. Ja, jag fattar i alla fall. Och tatueringar, helt klart! Så jäkla sexigt. Kanske lite bad boy, men ändå gosig och snäll. Bry sig om utseendet ska han också göra, fast inte på ett överdrivet sätt. Han ska veta vad han vill, ha egna åsikter. För är det något jag verkligen kräks på så är det tofflor som säger "Jag gör som du vill. Jag vill det du vill". Hate it.

Ja, något sådant kanske? Vad vet jag. Kanske dyker upp någon helt annan som jag faller för. Kan bli spännande.